Nov 02, 2019 476times

Prezantasyon Bidze 2020 Plizyer nouvo polisi pour amelyor progranm sosyal pou ganny enplimante lannen prosenn

Gouvernman pe met diferan sonm larzan dan bidze lannen prosenn pour enplimant plizyer polisi ki pou kontinyen amelyor son bann progranm sosyal.

Minis responsab pour finans, Anbasader Maurice Loustau-Lalanne, ti anons sa bann nouvo polisi letan i ti pe prezant bidze pour 2020 devan Lasanble Nasyonal Zedi bomaten anba tenm ‘Rezilta Ekitab - Prosperite Partaze’.

I dir sa tenm i akoz bidze 2020 in ganny formile otour sa sis pilye ki trouve dan Stratezi Devlopman Nasyonal (SDN).

Bann nouvo polisi ki pou pran lefe lannen prosenn i enkli :

Logmantasyon dan saler minimonm : Parey Prezidan Danny Faureti anonse pour Lafet Travayer, sa pou ogmante par R500 par mwan e sa pou vin efektiv apartir le 1 Zanvye 2020. Sa i pou ekivalan konm swivan:

-Sorti R34.97 pour vin R38.27 par erdtan pour tou travayer eksepte bann ki pa anploye. Sa i vedir travay ki baze lo 35 erdtan par semenn, saler pou ogmante sorti R5,303.70 pour vin R5,804 par mwan apartir Zanvye 2020.

Tou lapey pour bann travayer ki pa anploye pou ogmante sorti R40.30 pour vin R44.10 par erdtan.

Lenpakt saler minimonm pou ogmant saler bann ‘Home Carers’ ki travay aplentan sorti R6,060.60 pour vin R6,633.47 apartir le 1 Zanvye 2020. Saler bann ‘Home Carers’ ki travay a mitan pou ogmante sorti R3,787.35 pour vin R4,145.92. Sa i osi vedir en logmantasyon dan kontribisyon pansyon ki gouvernman i fer pour bann ‘Home Carers’.

«Zis sa logmantasyon pou kout gouvernman R24 milyon pour finanse,» Minis Loustau-Lalanne in dir.

Logmantasyon dan bann benefis ek bann progranm aprouve kot Lazans ek Proteksyon Sosyal: Sa bann benefis pou ogmante konm swivan:

- Benefis Retret pour bann dimoun aze pou sorti R5,250 pour vin R5,750

- Benefis Envalidite ek Dezabilite pou sorti R5,250 pour vin R5,750

Pansyon minimonm R1,000: Minis Loustau-Lalanne ti fer resorti ki i annan en kategori travayer ki pe resevwar mwens ki R1,000 par mwan, atraver Fon Pansyon.

«Apartir Zanvye 2020, gouvernman pe al enplimant en polisi ki a permet ogmant zot pansyon ziska R1,000 par mwan. Gouvernman pou entrodwir en pansyon minimonm R1,000 atraver Fon Pansyon. Sa pou kout R4.8 milyon dan bidze 2020.

Pansyon Kategori Spesyal R500 pour en group retrete: Ankor parey Prezidan Faure ti anonse zour Lafet Travayer sa lannen, ti annan lezot zenerasyon travayer ki’n sibir bann kondisyon travay deplorab, difisil e enzis. Prezidan ti dir ki se zot ki’n met fondasyon ki travayer ozordi i kapab kontinyen batir lo la e se zot ki’n fer li posib pour nou ariv kot nou ete ozordi. Sa kategori travayer ti pran zot retret bokou lannen pase, e ozordi, zot viv zis lo zot benefis retret sekirite sosyal. Sa kategori pansyonner ti pran zot retret avan ki Fon Pansyon ti ganny etabli.

Zot pa ganny okenn lot pansyon ki egziste ozordi eksepte sekirite sosyal. Gouvernman in deside donn zot en sipor adisyonnel. Zot pou ganny R500 adisyonnel par mwan apartir Zanvye 2020. Sa sonm, ki’n met dan bidze pour lannen prosenn, i ariv R12 milyon e i pou ganny zere par Lazans Proteksyon Sosyal.

Lasistans daycare ek ‘child minding’:Lasistans ki serten paran ki kalifye i gannyen avek gouvernman pour fre daycare ek ‘child minding’ pou ogmante sorti R500 pour vin R750 apartir 2020.

Propozisyon pour en allowance pour bann manman ansent ki reste lo zil pros ki bezwen vin akous Mahé : An 2018, Sesel ti rikord 1,650 nesans vivan. Dan 66 nesans ki’n anrezistre pour Grand Anse Praslin, 40 nesans ti dan Lopital Sesel, e pour Baie Ste Anne 45 dan 69 nesans ti rikorde dan Lopital Sesel. La Digue ti rikord 45 nesans, e ladan, 36 ti lo Mahé. Bann manman ansent lo Praslin ek La Digue i bezwen ganny transfer lo ward prenatal dan Lopital Sesel ler zot ariv 34 semenn, ziska ki zot akouse. Donk, sa bann manman in bezwen rod lozman alternativ ziska ler zot delivre zot baba. Swivan progranm parantal ki ti fer lo Praslin, bann manman ansent in eksprim konsern vizavi larzan ki zot bezwen kontribye pour lozman ler zot Mahé, vi ki sa i met en depans ekstra lo zot. Sa i met zot a en dezavantaz konpare avek bann manman ki reste Mahé, vi ki zot oblize reste Mahé pour sis semenn ziska ler zot akouse. Bann manman ansent ki sorti lo bann zil pros pour vin Mahé pou ganny en allowance fiks R1,500 pour siport zot depans lozman si zot bezwen rod lozman alternativ. Sa i a ganny fer atraver Lazans Proteksyon Sosyal.

Ogmantasyon dan konze anyel: Alokazyon Lafet Travayer Prezidan Faure ti osi anons en lot mezir konsernan konze anyel. Parey ou konnen, tou travayer i ganny 21 zour konze konman konze anyel. Gouvernman in deside ki apartir Zanvye 2020, konze anyel pou vin 24 zour.

Ler travay fleksib dan gouvernman:Pandan premye kar 2020, gouvernman pou met striktir anplas pour kapab permet ler travay fleksib. Dan klima aktyel, nou tou nou konmans travay 8er bomaten e fini 4er apremidi.

«Dan sa monn modern, e pour pli byen ankouraz prodiktivite, nou bezwen asire ki nou etabli en lanvironnman travay ki fer provizyon pour bann paran ki travay fer letan pour zot zanfan, pour bann profesyonnel kapab kontinyen travay letan ki zot pe etidye a distans, e pour fer letan pour en stil lavi pli an bonn sante atraver legzersis ek en ladyet balanse,» Minis Loustau-Lalanne in eksplike.

I’n dir ki ler travay fleksib i kapab permet travayer konmans nenport ler ant 7er bomaten ziska 5er apremidi, e dan serten sirkonstans, travay kot lakour pandan serten peryod spesifik. Sepandan, lakantite erdtan travay pa pou sanze. Fodre osi note ki ler travay fleksib i depan lo kalite travay, bann bezwen sa departman pandan serten peryod lannen, e lenpak lo lezot partiprenan. Sa pratik in deza met anplas dan serten lorganizasyon gouvernman tel ki Komisyon Anti-Koripsyon, Lenstiti Nasyonal pour Teknolozi, Lasyans ek Linovasyon, ek Labank Santral. Minis in dir ki en striktir a ganny met anplas pour asire ki tou anplwaye gouvernman i swiv en prosedir ler travay fleksib.

Reviprogranmsibvansyon pour lakaz: Progranm sibvansyon pour lakaz ti lanse an 2014. Sa progranm ti ganny etabli pour amelyor akse konstriksyon abordab oubyen pour vin propriyeter ou prop lakaz pour en sekter lapopilasyon spesifik. Pour kalifye pour sa lón, aplikan ti bezwen en sitwayen Seselwa ki anploye oubyen ki anploy son prop lekor, e ki annan en reveni fiks. Aplikan i bezwen osi pe vin propriyeter pour premye fwa. Sa sibvansyon i azout lo lón lakaz sa aplikan, e i pa bezwen repey sa. Okour bann lannen, in annan bokou sanzman dan pri konstriksyon ek lezot fakter ki anpes lamazorite Seselwa benefisye anba sa progranm. Alor in annan en nesesite pour revwar sa.

Pour revwar rate par met kare lo sa trwa zil prensipal :Depi in ganny met anplas, en ‘rate’ R7,500 par met kare pe ganny servi pour kalkile lekel ki kalifye pour sa progranm. Rate aktyel i aplikab pour Mahé, Praslin ek La Digue. Sa rate fiks pour tou le trwa zil pa pran an kont lefe ki kou konstriksyon i pli o lo Praslin ek La Digue, konpare avek Mahé.

Sa bann rates pou ganny revize konm swivan:

Mahé konmansman R7,500 par met kare ziska R8,500 par met kare

Praslin konmansman R7,500 par met kare ziska R9,500 par met kare

La Digue konmansman R7,500 par met kare ziska R12,500 par met kare

Pour enkli rekonstriksyon lakaz anba laplikasyon pour sibvansyon lakaz : Konmela, napa sibvansyon pour rekonstriksyon lakaz – sa i aplikab zis pour konstriksyon lakaz ek dezyenm konstriksyon. Si sa i ganny enkli, aplikan i ava kalifye pour ganny sibvansyon dan bann ka rekonstriksyon, par egzanp, dan ka kot in annan en dezas tel ki dife, oubyen an term bann ki pe vin propriyeter pour premye fwa kan zot pe kas lakaz zot paran pour rekonstrir sa ki pour zot.

Sepandan, pour asire ki bann pert an rezilta dezas natirel ek dife i ganny redwir, minis i dir gouvernman pe tre fortman ankouraz bann propriyeter pour asir zot lakaz e pey zot lasirans.

Pour enkli lavant later avek propriyete dan kriter pour kalifye pour sibvansyon lakaz : Konmela, napa sibvansyon pour aste lakaz ki’n fini fer avek son later, me plizyer aplikan in fer rapel pour sa ganny aprouve. Polisi pou ganny revize pour formelman enkli sibvansyon pour aplikan ki pe aste lakaz ek later.

Pour revwar nivo reveni pour kalifye pour sibvansyon lakaz: Dan polisi aktyel, bann endividi ki ganny en reveni ziska R5,999.00, i kapab benefisye en maksimonm R200,000 sibvansyon. Avek bi pour fer benefis sa progranm disponib pour bann dimoun avek reveni ba dan kad Progressive Income Tax, aplikan ki ganny en saler R8,555 pou aprezan kapab ganny sa maksimonm R200,000 sibvansyon.

Koezyon sosyal : Minis Loustau-Lalanne in fer remarke ki 42% dan bidze total ki’n propoze i pour ledikasyon, lasante ek portfolyo zafer lafanmir, ki reprezant 16.0% ‘GDP’.

“Dan sa bann dernyen semenn, ti annan bokou ki’n ganny dir lo bann Benefits and Approved Programmes pour Lazans Proteksyon Sosyal. Dan bidze 2020, sa pou ariv en total R1.49 bilyon ki reprezant en logmantasyon R100.5 milyon oubyen 7% konpare avek bidze revize 2019. Dan sa alokasyon total R1.49 bilyon, R1.28 bilyon oubyen 88% i pour bann benefis retret, benefis envalidite, benefis dezabilite e progranm home carers,» Minis Loustau-Lalanne in eksplike.

I dir i annan tre pe posibilite pour fer seving an vi nou popilasyon ki pe vyeyi. Me selman i dir, nou pe fer zefor pour rasyonaliz bann fonksyon ek progranm dan domenn servis sosyal, avek bi pour ogmant efikasite dan performans servis, e fer seving.

Dan en entervyou apre ki i ti’n fini prezant bidze letan i ti pe reakte lo komanter konmkwa Sesel i deplizanpli en welfare State, Minis Loustau-Lalanne ti dir ki sa i pa leka me akoz nou popilasyon dimoun aze pe kontinyen ogmante, sa i vin avek tou son bann defi ki konman en sosyete nou bezwen kontinyen rod fason pour adrese.

Apre ki i ti’n fini fer son prezantasyon bidze, Lasanble ti adjourn e i pou repran son bann deliberasyon Mardi le 5 Novanm kot le de dirizan dan Lasanble pou donn zot reaksyon. Sa pou swiv par bann lezot manm.

Sa bann reaksyon i ekspekte al pour de ou trwa zour avan ki Lasanble i vot lo prensip ek merit zeneral sa bidze.

Apre sa Lasanble pou rantre dan staz komite kot bann manm ava konmans kestyonn bann minister, departman ek lezot lorganizasyon ki ganny en alokasyon dan sa bidze gouvernman.

Anmezir ki bann diskisyon i deroule, Lasanble ava vot lo sak sa bann alokasyon avan pran en vot final lo bidze dan son totalite.

Complement of Seychelles NATION

 

Marie-Anne Lepathy